Hur skapar kroppen värme
•
Varma dagar utmanar kroppen
– Det låter ju bra på alla sätt att man går ut med en varning om höga temperaturer. Men när ska man gå ut med den, vad ska den innehålla och hur följer vi upp om den leder till det vi vill? Just nu är det mycket tro och lite vetande kring de frågorna, säger Petter Ljungman, kardiolog och forskare vid Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet.
I dag skickar SMHI ut ett meddelande till allmänheten när de kommande tre dygnen väntas bjuda på värmetoppar på minst 26 grader. Om värmetopparna väntas bli högre än 30 grader går SMHI i stället ut med en klass 1-varning och om detta antas ske under minst fem dagar i följd, alternativt om temperaturtopparna väntas ligga på minst 33 grader under tre dagar i följd, då kommer en klass 2-varning. Sommarens vädervarningar landar dock på ett annat sätt än vinterns; då har vi rutiner för plogning och takröjning samt en allmän medvetenhet om isfläckar.
– Vi svenskar är mer förberedda för kyla och är inte
•
Visste du detta om feber?
Var på kroppen är det bäst att mäta? Hur undviker man frossa? Finns det egentligen evidens för nedkylning? Läs vad forskningen och våra experter säger.
Feber är inte en sjukdom i sig som man trodde förr i tiden, utan ett tecken på att något inte står rätt till i kroppen. Kroppstemperaturen kan visserligen höjas av flera orsaker, till exempel på grund av fysisk ansträngning, värme, vad vi äter och dricker eller hormonella förändringar. Feber kallar vi det när kroppstemperaturen höjs som ett immunsvar, en reaktion på att vi till exempel fått in en främmande mikrob i kroppen.
Ämnen som framkallar feber i kroppen kallas för pyrogener. De produceras av bakterier som kommer utifrån, men även kroppens egna makrofager, som är en del av vårt immunförsvar, frisätter pyrogener när de aktiveras.
Feber hjälper kroppen att försvara sig mot bakterier och virus på flera olika sätt. Den förhöjda kroppstemperaturen gör att blodkärlen vidgas och blodet pumpa
•
Kroppstemperatur
Kroppstemperatur är temperaturen inne i ett djur, vilken styrs av termoregleringen som balanserar den inre temperaturen mot temperaturen i miljön. Termoregleringen är en av kroppens mekanismer för homeostas. Hos däggdjur kan det bland annat uppnås genom svettning och nerkylning av kroppen.
De flesta djur är växelvarma (en term som tidigare varit vanlig är kallblodiga), och kroppstemperaturer varierar med omgivningstemperaturen. Fåglar och däggdjur sägs vara jämnvarma eller varmblodiga och har en relativt konstant kroppstemperatur. För högre däggdjur är normal kroppstemperatur 36–38 °C, men pungdjur och kloakdjur har 30–33 °C. Genomsnittlig nivå hos fåglar är 38–41 °C.
Människans kroppstemperatur
[redigera | redigera wikitext]Människans kroppstemperatur regleras framför allt av mellanhjärnan i ett område som kallas temperaturcentrum. Kroppstemperaturen påverkas också av levern och musklerna. Termoregleringen reagerar normalt genom ter