Hur går lågtryck till
•
Skriv ut & Info om sidan
När väderleksrapporten visas på TV talas det ofta om högtryck och lågtryck. Dessa två hör ihop som ett par och turas om att dominera vädret.
De är begrepp som starkt visar på sambandet mellan tryck och temperatur.
Ett högtryck är ett område med högre lufttryck än omgivningen. Det innebär att luftmolekylerna är tätt packade och att luften har högre densitet.
Det finns både varma och kalla högtryck. Majoriteten av alla högtryck på sommaren är så kallade varma högtryck och det innebär att temperaturen i högtrycket är högre än i omgivningen. Luften blir också torrare och håller undan molnen. Ett varmt högtryck uppskattas av alla som planerar en dag på stranden.
Foto: tpsdave / Pixabay License
Symbolen för högtryck är ett stort H och för lågtryck ett stort L.
Vid högtryck stiger den uppvärmda luften uppåt i en spiral som snurrar medsol (se bilden nedan). När luften når högre upp i atmosfären kyls den ner och sjunker. När luften sjunker ger den ett
•
Ovanför våra huvuden har vi ett tio mil högt lager med luftmolekyler. Detta lager, som ligger mellan jordytan och rymden, kallas atmosfär och består till största del av grundämnena kväve och syre. Dessa molekyler har en massa som tillsammans trycker på våra huvuden. Det kallas lufttryck.
Ju högre upp man kommer till exempel om man åker i flygplan eller klättrar i berg desto färre luftmolekyler trycker på ditt huvud och därför blir trycket lägre. Atmosfären blir tunnare ju högre upp du kommer vilket gör att det blir svårare att andas. Det finns färre luftmolekyler till exempel syre som du behöver för att andas.
Lufttryck mäts med en aneroidmätare. Enheten är Pascal (N/m2). När man mäter lufttryck använder man ofta prefixet kilo, k. Lufttrycket vid jordytan är ungefär 100 kPa. Om trycket är större än 100 kPa kallas det högtryck och om trycket är lägre kallas det lågtryck.
Foto: OskarUggla / UgglansNO
Att det går att suga upp vätska med sugrör handar om lufttryck.
•
Kolla vädret idag – sök på din ort
I slutet av november och början på december 2015 drabbades Sverige av två stormar med kort mellanrum. Stormen ”Gorm” drog in med full kraft natten mellan den 29 och 30 november, följd av ”Helga” den 4 december. I båda fallen var det främst Götaland som drabbades av kraftiga stormbyar, på enstaka platser vid västkusten förekom även orkanbyar. Träd föll, lador rasade, hustak och andra diverse föremål som inte bör kunna flyga slets iväg i de kraftiga vindarna. Men vad är det som gör att det blir så blåsigt? Hur bildas dessa stormar egentligen? Läs nedan eller titta på klippet ovan så får du svaret!
Temperaturskillnaden är boven i dramat!
Beroende på var i världen man befinner sig finns olika typer av stormar. Kring ekvatorn bildas tropiska stormar eller orkaner (vindstyrkor över 32,7 m/s klassas som orkan), vilka främst drivs igång av varmt havsvatten. Stormar som uppstår på våra breddgrader är egentligen djupa lågtryck som bildas längs polarfr