Vad avgör hur länge
•
Hur gammal är du – egentligen?
– De som är njursjuka, hjärt-kärlsjuka, dementa eller har kroniska livsstilssjukdomar, är biologiskt äldre än sin kronologiska ålder, säger Peter Stenvinkel, professor vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik på Karolinska Institutet.
Det är idag möjligt att bromsa en accelererande åldrandeprocess – och man kan rädda liv när man lyckas. Ett tydligt exempel på detta är minskade risker inom intensivvården. Vid intensivvård är biologisk ålder till exempel en starkare prediktor för hur det kommer att gå än kronologisk ålder, förklarar Peter Stenvinkel.
– Jag vill att vi inom sjukvården blir bättre på att identifiera de individer som befinner sig i ett snabbspår i sin biologiska åldrandeprocess. Då skulle vi kunna ge dem adekvata livsstilsråd och mediciner som kan bromsa processen, säger han.
Även om man kan leva i många år till med sin kroniska sjukdom, är det besvärligt för den som är drabbad, förklarar han.
– En del kanske
•
Nyfiken på livslängd
Men det är lätt att missförstå vilken sorts medicinska framsteg det handlar om. Medellivslängden ökar inte därför att människan som art har lyckats förlänga sin livslängd. Den ökar därför att fler individer klarar sig till en hög ålder.
– En del tror att ingen blev gammal förr i tiden, men så är det inte, säger Karin Modig.
Medellivslängden är inte heller detsamma som att de flesta dör vid en viss ålder. Det ger alltså ingen bra prognos för hur långt liv någon individ kan förvänta sig, förklarar Karin Modig.
Men förbättringar i folkhälsan i alla livets åldrar ger tydliga avtryck i medellivslängden. En förutsättning för ett långt liv är att inte dö tidigt och det är det allt färre som gör – barnadödligheten i världen har minskat med nästan 75 procent sedan 1950.
– Att få kontroll över vissa infektionssjukdomar och få ner barnadödligheten har fått en stor påverkan på medellivslängden, säger Karin Modig.
Globala målen för hållbar utveckling
Enligt de
•
Livsstilen viktigare än generna för att nå hög ålder
Det brukar sägas att om du vill veta hur länge du kommer att leva så ska du titta på dina föräldrar. Men ny forskning från Sahlgrenska akademin i Göteborg visar att det är den egna livsstilen, snarare än dina gener, som påverkar livslängden.
Om du inte röker, dricker måttligt med kaffe, har lågt kolesterolvärde och god social standard vid 50 års ålder ökar sannolikheten för att du får uppleva din 90-årsdag.
Om du dessutom har kvar en god arbetsförmåga vid 54 så ökar chansen lite till.
Däremot har dina föräldrars ålder liten betydelse för din egen livslängd, enligt studien som har publicerats i Journal of internal medicine.
Stora samhällsvinster
– Resultaten är inte bara positivt för individen, utan också för samhället eftersom det inte kräver några stora läkemedelskostnader, säger professor emeritus Lars Wilhelmsen, som lett studien.
Mats Thorslund, professor i socialgerontologi vid Karolinska institutet i Stockholm,