Hur fungerar minusränta
•
Vad är minusränta?
När inflationen ligger på en mycket låg nivå kan Riksbanken sänka styrräntan för att stimulera ekonomin. I den här artikeln går vi igenom vad minusränta är och hur det påverkar dig som privatperson och låntagare.
Vad är minusränta och vilken funktion har styrräntan?
Minusränta är när Riksbankens styrränta är negativ, det vill säga lägre än noll procent. Styrräntan, som tidigare kallades för reporäntan, är Riksbankens verktyg för att hålla inflationen på en lagom nivå i samhället. En sänkning av styrräntan gör att att det blir billigare att låna pengar och dyrare att spara på sparkonto. Omvänt leder en höjning till att det blir dyrare att låna och billigare att spara. Genom att höja eller sänka styrräntan kan Riksbanken alltså bromsa in eller stimulera ekonomin i samhället.
Vilken effekt får minusränta?
En negativ styrränta får effekten att det kostar att spara och att det lönar sig att låna. Det innebär i teorin att du behöver betala ränta på pengarna d
•
Hur blev allt upp och ner?
Historien om minusräntan har sin början i Europa 2012. Skuldkrisen med Grekland som gallionsfigur hade satt EU-samarbetet på spel, ekonomin var i recession och förtroendet för euron var kört i botten. För att förhindra en kollaps gav den dåvarande och numera avgående centralbankschefen Mario Draghi löftet att »ECB kommer göra vad som krävs för att försvara euron«. Räntesänkningar och stödköp infördes för att få fart på tillväxt och inflation, men de önskade effekterna uteblev och kvar stod centralbankschefen med en tom verktygslåda och med räntan nere på noll. Alternativet som återstod vara att prova ett nytt redskap.
Detta blev startskottet för »NIRP«, negative interest rate policy, vilket innebär att centralbanker sänker räntan under noll. Först ut var ECB som 2014 sänkte räntan till -0,1 procent och har sedan följts efter av länder som Sverige, Schweiz, Danmark och Japan. Hur galet det än kan låta innebär minusränta att kunder får betalt för att låna,
•
ECB:s negativa räntor
12 juni 2014 (uppdaterad den 28 juli 2022)
Vårt jobb på ECB är att hålla priserna stabila. Det gör vi genom att sikta på en inflationstakt på 2 procent på medellång sikt. Precis som de flesta centralbanker påverkar vi inflationen genom att sätta räntor. Om centralbanken vill motverka för hög inflation höjer man i allmänhet räntan och gör det därigenom dyrare att låna och mer intressant att spara. Om man däremot vill motverka för låg inflation sänker man räntan.
År 2014 väntades inflationen i euroområdet ligga avsevärt under vårt mål en längre tid. ECB-rådet gjorde därför bedömningen att räntorna behövde sänkas i juni samma år. ECB har tre huvudsakliga styrräntor: utlåningsfaciliteten för utlåning till banker över natten, de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och inlåningsfaciliteten. Den huvudsakliga refinansieringsräntan är den ränta till vilken bankerna regelbundet kan låna från ECB. Räntan på inlåningsfaciliteten är den ränta som bankerna e