Hur länge säden
•
Odla spannmål
Innan bonden sår brukar marken plöjas och harvas. Det gör bonden med traktor, plog och harv. Genom att vända jorden med en plog och därefter harva så dör ogräset och jorden blir jämn och passar bra för sådd. Sådd är närutsäde, eller fröna, placeras i jorden med en såmaskin. När fröna är i jorden väntar de på det perfekta tillfället att gro. Det händer när temperaturen och fuktigheten är precis rätt. Fröet tar upp vatten och sväller till dess att fröskalet spricker. När skalet har spruckit söker sig roten ner i jorden efter vatten och grodden uppåt mot solens ljus. När grodden når ytan sticker de första små bladen upp och fältet grönskar.
Grödan fortsätter sedan att växa tills dess att den blommar. Samtidigt börjar kärnan i växten att mogna och gror till att säden är färdig att skördas. När grödan är mogen är det dags att skörda. Det gäller att säden är torr när bonden ska skörda, annars kan den blir förstörd. Därför vill bonden inte ha regn i skördetider. Sä
•
Man är ju litet fackidiot och en massa saker är självklara därför att man är van vid dem från barnsben. Men Peiks fråga om hur länge man behöver torka säden i kallufttork fick mej att inse att det kan behövas en kort förklaring.
I en varmlufttork torkas säden med varm luft som blåses igenom den men i en kallufttork är det känsligare. Man måste vänta tills den relativa luftfuktigheten är låg förrän det lönar sej att sätta på fläktarna. Vid en viss temperatur kan luften bara innehålla en viss mängd fukt och resten bildar droppar och blir regn eller dagg. Varm luft kan innehålla mer fukt än kall luft och därför kan man torka med varm luft. Den relativa fukthalten är hur många procent fukt luften innehåller i jämförelse med hur mycket den kan innehåll vid den givna temperaturen (och trycket). Inte heller varm luft torkar om den har hög relativ fukthalt.
Men om vi tar kall luft och värmer upp den så sjunker den relativa fukthalten eftersom mängden fukt inte ändras. Då kan luften ta u
•
Sädesslag
Sädesslag[1] eller (strå)säd kallas de gräsväxter vars frön används som mat. Ofta används de fyra sädesslagen som ett vanligt förekommande samlingsbegrepp för de viktigaste förekommande sädesslagen i Nordeuropa. Dessa är vete, havre, korn och råg. Från järnåldern och fram till 1900-talet var det i princip bara dessa fyra sädesslag som haft någon betydelse för nordeuropeiskt jordbruk. Numera odlas rågvete som ett femte sädesslag, i Sverige på 3% av spannmålsarealen. Globalt är även ris, majs, hirs och durra viktiga sädesslag.
Stråsäd är ett av spannmålsslagen, där de övriga är trindsäd (ärter, bönor, vicker, linser, lupiner m.fl.), samt pseudosädesslagenbovete och quinoa. Med spannmål menas alltså den del som skördas, det vill säga själva fröet.[3]
Användning
[redigera | redigera wikitext]Fröna (som kan kallas säd,[4]sädeskorn, cerealier eller spannmål) tas om hand för att till exempel malas till mjöl, valsas och klippas till gryn elle