Hur många tum snö

  • Snödjup mäts i centimeter eller tum beroende på vilken måttenhet som är standard.
  • I mitten av oktober 2002 byggdes det upp stora snödjup i västra Götaland med som mest 48 centimeter i Fägerhult i Västergötland den 20 oktober.
  • Med det sagt är 1-3 tum snö för platser som förväntar sig snö inte mycket.

    • •

    Tidiga snöfall i Sverige

    Det är inte så ovanligt att det ibland kommer rapporter om nysnötäckta fjälltoppar under sommarmånaderna. Men de snöfall som den här artikeln handlar om är sådana som förekommit i så pass låga höjdnivåer att de fångats av ordinarie väderstationer.

    Det finns några enstaka sådana snöfall redan i juli månad. Men dessa är snarast att betrakta som en sista eftersläng av den passerade snösäsongen, och behandlas i artikeln om sena snöfall.

    Snöfall i augusti

    Det senaste tillfället i augusti månad då snötäcke bildats i så pass låga höjdnivåer att det fångats av en ordinarie väderstation är från den 30 augusti 2007. Då rapporterade SMHIs station i Kiruna 2 centimeter nysnö. Vid tillfället orsakade det hala väglaget även en bilolycka i Kiruna med dödlig utgång.

    Den 31 augusti 1994 rapporterades ett snötäcke på 2 centimeter i Katterjåkk.

    Ett lite mer omfattande snöfall förekom den 30-31 augusti 1986. Snö eller snöblandat regn förekom i ett stort område fr

    •

    Regnmätare

    Regnmätare eller nederbördsmätare är ett mätverktyg avsett att mäta hur mycket nederbörd som faller på en given plats under en given tidsperiod. Den kallas även pluviometer (av lat.pluvia, "regn", och gr.metron, "mått"), eller i äldre tid ombrometer eller om nederbörden automatiskt registreras ombrograf.[1]

    Nederbörd mäts vanligen i millimeter, vilket motsvarar antalet liter som fallit per kvadratmeter. I engelskspråkiga länder anges ofta nederbörden i tum med två decimaler. En tum motsvarar 25,4 mm. Vid nederbördsmätning mäts fast nederbörd i smält form, till skillnad från snödjupsmätning som avser snö som redan ligger på marken. I många länder räknas dagg och rimfrost in i nederbördsmängden, men inte i exempelvis Sverige.

    För att nederbördsmätningen ska bli korrekt är det viktigt att nederbördsmätaren placeras rätt så att inte vind eller andra ovälkomna felkällor påverkar mätningen. Andra faktorer som kan påverka mätresultatet negativt är avd

    •

    Snö

    För andra betydelser, se Snö (olika betydelser).
    Uppslagsordet ”Snöfall” leder hit. För den norska julkalendern från 2016, se Snöfall (TV-serie). För den svenska konstnären och författaren, se Lo Snöfall.

    Snö

    Nederbörd i form av snöflingor, som i sin tur består av enstaka eller sammanfogade iskristaller, och bildar snötäcke på marken 
    Snöfall i Tyskland, 2009. 

    Snö är nederbörd i form av iskristaller, enstaka eller sammanfogade, som faller från ett moln[1] men kan även referera till snö, som ligger på marken. Snöfall betecknar specifikt nederbörden och snötäcke betecknar snö på marken. Snö som virvlar upp från marken av tillräckligt kraftig och byigvind kallas snödrev. Snö är vanligast på vintern, men kan förekomma andra årstider om temperaturen medger detta, till exempel i subarktiska områden eller områden på hög höjd. De nedfallande iskristallerna kallas snöstjärnor och i de fall de klumpas ihop blir d