Hur känns insomnia

  • Kan inte sova tänker för mycket
  • Hur lång tid tar det innan man dör av sömnbrist
  • Sömnproblem äldre

    • •

    Insomni hos vuxna

    Symtom

    Insomni börjar ofta med situationsbetingade sömnbesvär som en normal respons på stress och oro. Psykologiska, neurobiologiska och beteendemässiga faktorer bidrar sedan till att insomni utvecklas och vidmakthålls. Förväntansoro inför sömn och dagbesvär medverkar till mental och fysiologisk uppvarvning. Patienten utvecklar säkerhetsbeteenden som syftar till få sova mer och att minska negativa konsekvenser av otillräcklig sömn. Oregelbundna sömnvanor, somatiska och psykiska hälsoproblem, psykosocial situation, vissa läkemedel, ohälsosamma levnadsvanor och en icke ändamålsenlig sovrumsmiljö kan bidra till att vidmakthålla insomni.

    Handläggning vid utredning

    Diagnosen insomni baseras på patientens upplevelse av sömnbesvär och hur det påverkar välbefinnande och dagfunktion. Utredning innefattar en basal somatisk och psykiatrisk bedömning, inklusive lab-status om motiverat (Hb, tyreoidea-, lever- och njurstatus, CRP, ferritin och B12). Eventuell samsjuklighet i

    •

    Sömnstörning (insomni)

    Källor

    Bakgrund

    B1. National sleep foundation (2015): https://www.sleepfoundation.org/press-release/national-sleep-foundation-recommends-new-sleep-times

    B2. American Psychiatric Association (2013): DSM-5 Textbook (Diagnostic and statistical manual of mental disorders. Fifth Edition). Arlington, VA, American Psychiatric Association.

    B3. Herlofson, J (2015). Mini D 5. Diagnoskriterier enligt DSM-5. Svensk översättning. American Psychiatric Association (DSM-5, 2013). ISBN: 978-91-980079-1-6.

    B4. American Academy of Sleep Medicine (2014). International Classification of Sleep Disorders. 3rd ed. Darien, IL: American Academy of Sleep Medicine.

    B5. Sateia MJ (2014). International Classification of Sleep Disorders-Third Edition: Highlights and Modifications. Chest. 146(5):1387-1394.

    B6. WHO (1992). ICD-10 (International classification of diseases for mortality and morbidity statistics, 10th Revision). World Health Organization.

    B7. WHO (20

    •

    Sömnrestriktion och stimuluskontroll vid insomni hos vuxna

    Sömnbesvär i samband med en akut, omvälvande livshändelse är en normal respons på plötslig förändring och på stress och oro. Vissa av oss är mer sårbara än andra för att just sömnen som blir lidande när något händer. Oftast återgår sömnen till det normala när den utlösande händelsen är borta eller har minskat i betydelse. Vid insomni tenderar sömnbesvären att kvarstå och bli mer eller mindre kroniska.

    Utvecklingen från tillfälliga, akuta sömnbesvär till insomni kan liknas vid en ond cirkel där oro, säkerhetsbeteenden samt förhöjd mental och fysiologisk aktivering hjälper till att vidmakthålla sömnbesvär och dagsymtom [1].

    Exempel på säkerhetsbeteenden är att försöka ta igen sömn genom att tillbringa många timmar i sängen, lägga sig tidigt, sova ut vid ledighet, sova en stund på dagen, och "försöka” sova. Andra exempel innefattar att minska sina förväntningar på dagen, bara göra det man måste, dra ner på sociala och f