Hur länge gips bruten
•
Handledsfraktur (benbrott på strålbenets nedre del)
Patientinformation
Kirsi Tarnanen, Toni Luokkala, Ville Mattila och Finska Läkaresällskapet
17.4.2024
Antalet handledsfrakturer ökar klart i och att befolkningen blir äldre. Fördelningen har i själva verket två toppar: flest frakturer förekommer å ena sidan växande pojkar, å andra sidan hos kvinnor som har passerat klimakteriet.
Hos unga är orsaken till en handledsfraktur ofta sport såsom snow- eller skateboardåkning, ett fall eller en trafikolycka.
En delorsak hos den äldre befolkningen är osteoporos, det viss säga benskörhet. Hög ålder och fallbenägenhet ökar också risken för handledsfraktur.
Medelåldern för frakturpatienter är 60 för kvinnor och runt 50 för män. Hos personer äldre än 65 år är nästan 18 % av alla frakturer handledsfrakturer.
Symtom på handledsfraktur
Symtom på handledsfraktur är vanligen svår smärta efter skadan. Handleden kan vara svullen och ofta ser man med blotta ögat att ställningen är fela
•
Distal radiusfraktur hos vuxna
Distal radiusfraktur hos vuxna (över 18 års ålder) är vanligt förekommande. Med en incidens på ca 30 per 10 000 personår drabbas drygt 20 000 vuxna i Sverige varje år [1]. En typisk skademekanism är fall i samma plan där personen reflexmässigt tar emot sig med utsträckt arm och hand. Behandlingsalternativen har med åren blivit flera, men det saknas tydlig evidens för vilken behandling som är bäst.
Anatomi
Distala radius definieras som ledytan mot karpalbenen och radius metafys. Radius ledyta har en radial inklination på ca 22°, en radial längd på ca 11 mm och en volar vinkel på ca 11°. Den ulnara variansen definieras av hur distala radius och caput ulnaes ledytor förhåller sig till varandra; variansen är även beroende på rotationsläget i underarmen. Om caput ulnaes ledyta ligger mer distalt än radius ledyta föreligger »ulna plus« och omvänt föreligger »ulna minus«. Genom jämförelse med patientens andra hand
•
Fyseolysfrakturer går genom benets tillväxtzon. Salter och Harris (SH) har utformat en klassificering av dessa frakturer som blivit allmänt accepterad. Tanken med indelningen är att man på ett enkelt sätt skall förstå prognosen för att välja rätt behandling.
SH typ 1 är en fraktur rakt igenom hela tillväxtzonen. Prognosen är i allmänhet god och viss ad latus-felställning kan accepteras utan risk för framtida tillväxtstörningar.
Ett problem är att typ 1-frakturer kan misstolkas som ledluxation hos småbarn där fyskärnan inte är förbenad. Ultraljud eller artrografi ger rätt diagnos, liksom röntgen efter någon vecka, då kallus syns. Reponeras frakturen spontant syns den inte på röntgen och kan då misstolkas som ledinstabilitet. Röntgen efter några veckor brukar i dessa fall visa callus och då torde diagnosen vara klar.
SH typ 2 går inte genom hela tillväxtzonen, utan sliter med sig ett metafysärt fragment av större eller mindre storlek. Röntgendiagnostiken är därför lättare.