Hur klassamhället uppstod
•
Det långa 1800-talets huvudlinjer
Kategori
Bild: International Pub. Co
Kapitalismen och klassamhället sett ur ett kritiskt perspektiv underifrån. Från samhällspyramidens topp och nedåt: Vi bestämmer över er, Vi lurar er, Vi skjuter på er, Vi äter åt er, Vi arbetar och förser er alla med mat.
Den senare delen av 1700-talet kan betraktas som en av de stora skiljelinjerna i världshistorien. Här nedan presenteras några av de händelser och övergripande omständigheter som bidrog till att ge "det långa 1800-talet" dess karaktär.
Teknologin lade grunden för den ekonomiska utvecklingen
Under den här tiden inleddes bland annat den industriella revolutionen i Storbritannien som banade väg för tekniskt nyskapande och ekonomisk utveckling, som med tiden spreds runt världen. Den industriella revolutionen bör därför ses som en långdragen process som steg för steg förändrade samhällets ekonomiska grunder och människornas levnadsförhållanden.
Den senare delen av 1700-talet • Sociala strukturer Med sociala strukturer menas här fördelning av olika klasser eller sociala stånd i ett samhälle. Ett socialt stånd är en form av social skiktning (fördelning) som innebär att orättvisor mellan grupper av människor finns inskrivna i lagen. Exempel på detta är adel, präster, borgare och bönder som utgjorde de fyra stånden i Sverige förr i tiden. Vid sidan av sociala stånd kan sociala strukturer även belysas med samhällsklasser. Klasser baseras i huvudsak på beständiga ekonomiska skillnader och orättvisor i samhället. I de flesta samhällen finns flera olika klasser. I ett modernt samhälle talar man t.ex. ibland om överklass, medelklass, arbetarklass och underklass. Alla samhällen - förr och idag - innehåller någon form av sociala strukturer. Men det var först under forntiden i samband med att stater började växa fram, som det uppstod stora skillnader i makt och rikedom mellan folk. Litteratur: • Visad för gången. Vi skulle på distanskursen Svenska C på Komvux i Lund HT 2001 skriva ett specialarbete som skulle hålla sig inom temat "Samhällsklasser i litteratur och medier". Jag närmade mig området på detta sätt: Jag hade vissa idéer om vad ordet samhällsklass betydde men började ändå med att slå upp definitionen av ordet i uppslagsböcker, främst Bonniers compact lexikon (Bonnier lexikon 1999). Sedan gjorde jag sökningar på Internet och hittade bl.a. artikeln Om samhällsklasser som innehåller en marxistisk definition av samhällsklasser (Poulantzas 1973). Jag gjorde även sökningar i AffärsDatas artikelarkiv som innehåller TT-telegram och artiklar från många svenska tidningar (AffärsData 2001). Då såg j
Anthony Giddens, Sociologi, Studentlitteratur, 200 Samhällsklasser och skolfrågor i LO-Tidningen och TT
Motiv till undersökningen