Hur man använder kalk
•
Vad är kalk?
Kalk är den vardagliga benämningen för olika kemiska föreningar som innehåller kalcium. Vanligast är kalksten, en bergart som huvudsakligen består av kalciumkarbonat.
Den kalksten som finns i marken har under lång tid – i svenska kalkbrott mellan 80 till 2 000 miljoner år – bildats genom avlagring i vatten där t.ex. alger, musslor och koraller avsatts som löst material på botten för att därefter under lång tid förhårdnas till sten.
Så framställs kalk
Kalksten bryts i kalkrika områden runt om i världen. I Sverige finns rikligt med kalksten i Dalarna, Värmland, Närke, Västergötland och Skåne samt på Gotland och Öland.
Kalkstenen krossas i olika fraktioner där grovleken avgörs av vad den ska nyttjas för. Krossad kalksten används utan vidare bearbetning men kan också vidareförädlas. Vid fortsatt bearbetning tas kalkstenen in i kalkugnar där den i en kalcineringsprocess, under mycket höga temperaturer, bränns till kalciumoxid (CaO) s.k bränd kalk.
Den brända kalk
•
Inledning
Den här informationen är tänkt att vara ett stöd för hur kalk kan användas i besättningar med nötkreatur och målgruppen är rådgivare och lantbrukare.
Framtagandet initierades våren 2020 efter frågor kring främst dosering samt risker för djur och människor. Informationen har tagits fram av Gård & Djurhälsan och Växa med stöd från Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Jordbruksverket (JV).
Syfte med att använda kalk i djurstallar
Syftet med kalkning är att uppnå en generell sänkning av smittryck genom att skapa en ogynnsam miljö för många virus och bakterier. Det är den pH-höjande effekten som anses ha mest smittryckssänkande effekt även om den upptorkande effekten också anses bidra.
Olika sorters kalk har olika användningsområden
Släckt kal •
Kalkning
Strukturkalkning av lerjordar
En god markstruktur är grunden för en väl fungerande odlingsjord. Att strukturkalka är ett sätt att förbättra och stabilisera markstrukturen på lerjordar. En bra markstruktur förbättrar också jordens näringshållande och vattenhållande förmåga och gör att jorden blir mer lättbearbetad och torkar upp snabbare. Den kan också minska fosforförlusterna från fältet.
Strukturkalkning fungerar bara på lerjordar. Det ska vara mark med god bärighet och du bör köra när det är möjligt att bruka ner kalken på ett bra sätt. Om du har en dålig dränering är det bättre att vänta tills du har åtgärdat den.
Strukturkalkning ska göras vid bra väderlek, låg markfuktighet och hög marktemperatur. En bra tid för kalkning är när jorden redan har en god struktur, till exempel i augusti efter en tidig skördad höstgröda (till exempel raps) eller vallbrott. En snabb och noggrann inblandning i jorden är viktigt för att få en bra effekt. Du bör köra två eller flera gånger
Kalkning
Strukturkalkning av lerjordar
En god markstruktur är grunden för en väl fungerande odlingsjord. Att strukturkalka är ett sätt att förbättra och stabilisera markstrukturen på lerjordar. En bra markstruktur förbättrar också jordens näringshållande och vattenhållande förmåga och gör att jorden blir mer lättbearbetad och torkar upp snabbare. Den kan också minska fosforförlusterna från fältet.
Strukturkalkning fungerar bara på lerjordar. Det ska vara mark med god bärighet och du bör köra när det är möjligt att bruka ner kalken på ett bra sätt. Om du har en dålig dränering är det bättre att vänta tills du har åtgärdat den.
Strukturkalkning ska göras vid bra väderlek, låg markfuktighet och hög marktemperatur. En bra tid för kalkning är när jorden redan har en god struktur, till exempel i augusti efter en tidig skördad höstgröda (till exempel raps) eller vallbrott. En snabb och noggrann inblandning i jorden är viktigt för att få en bra effekt. Du bör köra två eller flera gånger