Hur länge lever höstens
•
Getingar är fascinerande insekter som tillhör familjen Vespoidea, vilken också omfattar bin och myror. Det finns sociala getingar, det vill säga arter av getingar som bygger bon och lever i sociala samhällen precis som myror och tambin/honungsbin. Till exempel bålgeting och vanlig geting. Med en drottning, arbetare (sterila honor) och hanar. Många arter av getingar är dock solitära, dvs att de lever ensamma, exempelvis krukmakargeting och så har vi några getingar som precis som göken snyltar eller parasiterar på andra getingars bon. Det finns över 5 000 arter av getingar över hela världen och 51 arter i Sverige, från de lummiga grönområdena i tempererade zoner till de varma och fuktiga tropikerna.
Alla getingar är rovdjur och spelar en viktig roll i att reglera populationerna av de insekter de äter, inklusive sådana som vi människor ibland uppfattar som skadedjur. Getingar är oumbärliga i ekosystemet, inte bara som naturliga bekämpare av skadedjur utan också som pollinatörer. När
•
Varierande övervintringsstrategier
När vårflygande arter av sand-, geting-, murar- och sidenbin (Andrena, Nomada, Osmia och Colletes) kläckts, sitter de kvar i boet som fullbildade bin under åtta till nio månader tills det blir vår och varmt, då de kan flyga ut.
Andra arter övervintrar som larver, vilolarver. De kan kläckas under hela vegetationsperioden, från vår till högsommar. Dessa är blomster-, byx-, tapetserar- och citronbin (Melitta, Dasypoda, Megachile och Hylaeus).
En tredje strategi är att kläckas och flyga ut från boet på eftersommaren. De övervintrar då som fullbildade bin. Några återvänder till boet, exempelvis bandbin (Halictus) och smalbin (Lasioglossum). Andra gräver ner sig i sandig mark, som blodbin (Sphecodes), eller så kryper de in i ilka hålrum som ihåliga växtstjälkar eller bambupinnar, dit mindre träbin (Ceratina) gärna söker sig.
Binas parning
Bandbin, smalbin, blodbin och humlor (Bombus) parar sig under eftersommar/höst, och ho
•
Förvånansvärt lite är känt om hur träden anpassar sig till vintern
Att trädens löv blir gula eller röda under hösten vet de flesta, men det är anmärkningsvärt lite forskat om varför bladen byter färg och hur träden vet när det är höst. En av få forskare i världen som ägnat sig åt dessa frågor är Stefan Jansson, genetiker vid Umeå universitet och professor i växters cell- och molekylärbiologi.
En anledning till att det inte forskas speciellt mycket på trädens strategier inför hösten är att det kan vara ganska frustrerande och tidsödande.
– Vi kan i stort sett bara göra ett experiment per år, berättar Stefan Jansson, som hittills framför allt forskat på aspar. Misslyckas vi är det bara att vänta till samma period nästa år. Därför är det nästan ingen annan som är så dum att de forskar på detta.
Man kan tycka att det borde räcka att bara skriva ner i en kalender när man ser att trädkronorna blir gula, men så enkelt är det inte. När bladen ser gula ut har nedbrytnin