Hur många steriliserades
•
Tvångssterilisering i Sverige
Tvångssterilisering i Sverige förekom mellan åren 1934 och 2013 med varierande grad av frivillighet. De utfördes dels under 1934 och 1941 års steriliseringslagar som reglerade steriliseringar fram till och med 1975 dels under könstillhörighetslagen som gällde mellan 1972 och 2013.[3][4]
De som steriliserades under 1934 och 1941 års steriliseringslagar var psykiskt sjuka, utvecklingsstörda[5] och, under 1941 års lag, även personer med fysisk funktionsnedsättning ("svårartad sjukdom eller svårt lyte") och så kallade asociala.[6] I praktiken steriliserades framför allt kvinnor – många unga och från socialt utsatta grupper – på ganska godtyckliga grunder, exempelvis för att en läkare bedömde dem som "promiskuösa" eller som "tattare".[7] Operationer utfördes med olika former av administrativt tvång, bristande samtycke eller övertalningar.[7] Syftet med steriliseringspolitiken var bland annat att intellektuellt funktionshindrade ansågs var
•
Rekordmånga män steriliserar sig: ”Vill att kvinnor ska slippa p-piller”
Till Kerstin Karlqvist Falk, och kollegorna på mottagningen för unga män i Uppsala, kommer män mellan 20 och 30 år som bland annat behöver prata om sexualitet och relationsfrågor.
Hon har märkt att allt fler funderar på att sterilisera sig och hon kan grovt dela in dem i två kategorier.
– Bland dem som redan har barn är det ofta en fråga om att man inte vill låta kvinnorna ta allt ansvar för att skydda sig. Man vill inte att ens partner ska behöva ta mer hormoner, säger Kerstin Karlqvist Falk.
Oro för klimat
I åldrarna 20-39 år har antalet vasektomier (steriliseringar) vuxit från 757 för tio år sedan till 1 904 förra året. I Uppsala län var det 58 män 2023.
– I den allra yngsta gruppen är det svårare att tydligt veta varför, men där finns ofta oro för hur barnens framtid kommer bli. Det handlar om krig i vår närhet, överbefolkning och klimatförändringar, säger Kerstin Karlqvist Falk.
I klippet ovan: Där • Det första förslaget till tvångssteriliseringslagar i Sverige lades fram 1922. Det författades av Alfred Petrén och riktade sig främst mot vad man kallade ”sinnesslöa”. En utredning och lagförslag tillkommer 1929, men en lag tillkommer inte förrän 1933 och börjar gälla 1934 då den införs i praktiken. Lagar om tvångssterilisering fanns i Sverige under drygt 40 år, ända fram till 1976. Lagen drabbade främst mentalt handikappade, men även minoriteter och befolkningsgrupper som romer och samer. Under slutet av 1800-talet i och med industrialismens framfart växte rasbiologin så småningom fram och etablerades 1922, samma år som steriliseringslagen antogs, som vetenskap i och med upprättandet av Rasbiologiska institutet i Uppsala. Syftet var att bevisa den vita rasens överlägsenhet. Sverige blev snabbt ett föregångsland internationellt och bedrev mycket forskning inom området. År 1924 bjöd rasbiologis
Tvångssterilisering i Sverige
Bakgrund till Tvångssterilisering i Sverige