Hur hajar förökar sig
•
Hajar
Hajar är en av tre grupper broskfiskar, med 534[1] kända arter. De lever i huvudsak i havet men ett fåtal arter har perioder i sötvatten.
Typiskt för hajar är att de saknar simblåsa men istället har andra lösningar på flytkraft. Bland annat har de en stor oljefylld lever och ett lätt skelett i form av brosk. Trots detta sjunker de flesta hajar om de slutar simma, och hajar som lever där vattendjupet är stort simmar därför hela tiden. Vissa hajarter är också tvungna att konstant simma för att kunna andas; dessa kallas för obligata ramventilerare. Drygt 200 hajarter är helt bottenlevande medan drygt 200 arter lever både på botten och i det öppna vattnet och endast 25 arter lever enbart i öppet vatten. Hajar har 5–7 gälspringor och en stor stjärtfena och en eller två ryggfenor. Alla hajarter har inre befruktning, en del föder utvecklade ungar medan andra lägger ägg.
Mest känd är kanske vithajen, som i sällsynta fall har attackerat människor. Andra kända arter är tigerh
•
Världens hajar i kris
Ytterligare fyra hajarter fördes nyligen upp på Cites lista för handelsskydd av hotade arter. En stor framgång enligt experter. Totalt sett är nu tolv arter skyddade, men ger det någon märkbar effekt? Hajfensfisket i världen har på grund av fenornas värde på marknaden nått ofattbara proportioner, och på många håll är handeln mer eller mindre okontrollerad.
En drygt två meter lång hammarhaj halas upp på ett blodigt däck långt utanför Centralamerikas kust. I en besvärlig och utdragen process, ömsom skär, ömsom hackar besättningen av dess fenor. När alla fenor skurits av sparkar männen den stympade men fortfarande levande kroppen över bord. Medan den långsamt sjunker till botten, förblöder och dör vevas den 20 kilometer långa reven in ytterligare en bit. Nästa haj, en ung silkeshaj, halas upp på däck.
Den lilla båten har en besättning på fyra man och ska vara till sjöss i en månad. Långreven är försedd med 800 agnade krokar. Det är inte bara haj som fastn
•
Hajar har ett oförtjänt rykte om att vara hänsynslösa rovdjur som attackerar människor. I själva verket är det mycket troligare att en haj blir dödad av en människa än tvärtom. Endast fyra av världens 400 hajarter har varit inblandade i attacker mot människor. Varje år dödas över 100 miljoner hajar i hajfensfiske. Detta anser WWF är helt oacceptabelt.
Hajfensfiske
Antalet hajar längs svenska kusten har sjunkit dramatiskt sedan det industriella fisket tog fart i mitten på 1900-talet, och situationen ser likadan ut i resten av världen. Trots detta sker fortfarande ett intensivt och många gånger brutalt fiske efter haj och dess fenor.
Enligt Internationella naturvårdsunionens, IUCNs, hajexperter dödas över hundra miljoner hajar varje år i hajfensfiske. I delar av Asien anses hajfenssoppa vara en delikatess, och det höga priset på fenan har lett till en jakt som allvarligt hotar överlevnaden för flertalet hajarter.
När hajen fångats skärs fenorna av och kroppen kastas tillbaka över