Hur är en armé
•
Sammanhållning grunden i de flesta arméer
– En rebellstyrka som kämpar i ett inbördeskrigs kaos borde väl inte ha så mycket gemensamt med en armé i ett västerländskt välordnat samhälle? Men det är ingen större skillnad i hur armén är uppbyggd och fungerar, säger Ilmari Käihkö, universitetsadjunkt och doktor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.
I 13 månader levde han tillsammans med före detta rebeller och milismän som deltog i Liberias inbördeskrig 1999–2003.
– För att kunna sätta sig in i ett sånt här ämne måste man bo med människorna och kunna ställa frågor. De är vanliga människor som av olyckliga omständigheter tvingats in i kriget.
Sammanhållning viktigt för stridsmoralen
– Grundfrågan är varför man har en armé, säger Ilmari Käihkö. Jo, man krigar för att uppnå ett politiskt mål. Det gäller alla militära organisationer vare sig det handlar om svenskar i Afghanistan eller rebeller i Syrien. De är strategiska aktörer. Enligt militärfilosofen Carl von Clausewitz är krig en
•
Svenska armén
Svenska armén är en försvarsgren inom den svenska Försvarsmakten med uppgift att utveckla, organisera och utbilda markstrids- och luftvärnsförband. Armén består av en insats- och en grundorganisation. Armén är indelad i truppslag: infanteriet, kavalleriet, pansartrupperna, artilleriet, luftvärnet, ingenjörtrupperna, signaltrupperna och trängtrupperna.
Ett försvarsbeslut om arméns struktur och utveckling fattas av Sveriges riksdag i regel vart fjärde år.
Historia
[redigera | redigera wikitext]1634–1901
[redigera | redigera wikitext]Infanteriet var fram till 2000 det största och äldsta truppslaget inom armén. Enligt 1634 års regeringsform skulle det indelta infanteriet bestå av 20 regementen till fot, varav sju av dessa regementen skulle finnas i Finland. I 1634 års regeringsform fastställdes den svenska regementsindelningen, där det angavs att armén skulle bestå av 28 regementen till häst och fot, med fördelningen av åtta till häst och 20 till fot, varav
•
Armé
- Uppslagsordet ”här” leder hit. För skulpturen av Ebba Matz, se Här (skulptur).
Armé eller här är vanligtvis samlingsnamnet på en stats markstridskrafter eller landkrigsmakt,[1] till skillnad från luftstridskrafterna (flygvapen) och sjöstridskrafterna (örlogsflotta/marin). En armé kan också vara en större enhet inom ett lands krigs-/försvarsmakt omfattande en eller flera armékårer och understödjande förband.
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Ordet "armé" kommer från fornfranskansarmee som i sin tur ytterst härrör från latinetarma (vapen').[1] Ordet har kommit in i svenska språket under 1600-talet och alltmer trängt undan den äldre germanskasynonymenhär (fornnordiska: herr; plural: härar). Begreppet "här" är dock fortfarande vanligt inom flera andra germanska språk, såsom danska: hær, norska: hær, tyska: heer, etc.
Andra historiska begrepp är bland annat landgätsla (fornnordiska: landgæzla).[2]