Hur får proteiner sin
•
Proteinerna som fixar (nästan) allt
Sedan förstod forskarna att varenda gen kan producera flera versioner av varje protein. Det ger ungefär 90 000 proteinvarianter. Och proteinerna kan förändras även efter tillverkning. Till exempel genom att en annan molekyl fäster vid dem. Det påverkar proteinerna på flera sätt, förklarar Janne Lehtiö, professor i proteomik vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet.
– De kemiska modifieringar som sker hos proteiner efter att de har bildats påverkar var i cellen de kommer att befinna sig, hur stabila de är och vilka andra proteiner de samverkar med. Allt detta påverkar deras funktion.
Han beskriver det hela med en bild, där ett träd som gör plommon liknas vid en gen som tillverkar ett protein.
– Man kan tänka att det är plommon från ett och samma träd, men ändå är inte plommon i en tårta samma sak som ett torkat plommon i en fläskstek. På motsvarande sätt kan en gen producera protei
•
Proteinrörelser synas för att förstå cellens energibalans
Vår studie bidrar till den generella förståelsen av hur proteiner förändrar sin struktur för att utföra sin biologiska funktion.
De molekylära mekanismerna som ligger till grund för hur en cell styr energikonsumtion och lagring är ännu inte helt kända.
– Vår studie presenterar nya rön för en välkänd enzymatisk reaktion i cellen och bidrar till den generella förståelsen av hur proteiner förändrar sin struktur för att utföra sin biologiska funktion, säger Magnus Andersson, universitetslektor på Kemiska institutionen vid Umeå universitet.
Ett proteins struktur är mycket dynamisk och de strukturella förändringar som ett protein kan genomgå är inte slumpmässiga utan omsorgsfullt koordinerade att följa en viss ordning och möns
•
Proteinveckning
Proteinveckning är den process genom vilken ett protein får sin specifika tredimensionella form, i vilken det kan fylla sin funktion.[1] Man skiljer mellan globulära proteiner samt fiber-proteiner. De globulära proteinerna förmedlar cellens funktionalitet, medan ett fibröst protein ofta är ett strukturelement (till exempel kollagen). De flesta globulära proteiner är uppbyggda av flera polypeptidkedjor (subenheter), där varje polypeptidkedja är en linjär sekvens av aminosyror. Det som definierar en subenhet är att den interagerar med elektrostatiska interaktioner med de andra och saknar kovalenta bindningar med dem.
Homologistudier
[redigera | redigera wikitext]Den fungerande strukturen för ett protein kan ofta förutsägas utifrån homologistudier. Dessa bygger på antagandet att proteiner som har likartad sekvens av aminosyror också har likartad tredimensionell form. Man kan alltså utgående från en känd aminosyrasekvens beräkna dess vikning genom att leta