Hur man sätter kväve
•
Flytande kväve
Flytande kväve är en färg och luktfri vätska med en temperatur av minus 196 °C. Genom sin låga temperatur kan flytande kväve orsaka svåra köldskador vid kontakt med huden samt även vid hudkontakt med nedkyld utrustning. Ögonen är speciellt känsliga och måste alltid skyddas mot stänk. Kväve är en inert gas som inte är giftig och som inte brinner. Vid normalt tryck och temperatur tar kvävgasen ca 700 gånger så stor plats som vätskan. Utspilld vätska förångas snabbt och omvandlas till gas som är kall och tyngre än luft och sprider ut sig utmed golvet. Vid gasombildning av flytande kväve finns det en risk för undanträngning av luftens syre, vilket kan medföra att syrebrist uppstår.
Flytande kväve är varken oxiderande eller brandfarligt i sig självt. Under vissa omständigheter kan
•
Sprida gödsel
Om du har produktionsdjur på gården och använder andra organiska gödningsmedel och jordförbättringsmedel än naturgödsel ska du, förutom att hålla koll på spårbarheten via handelsdokument och register, anmäla din anläggning hos Jordbruksverket.
Det är kostnadsfritt att anmäla din anläggning. Du anmäler din anläggning i vår e-tjänst Anmäla foderanläggning.
Alla produkter ska komma från en godkänd anläggning.
Regler för spridning innan bete eller skörd av grovfoder
Om du sprider andra organiska gödningsmedel eller jordförbättringsmedel än naturgödsel, guano, mjölk, mjölkprodukter eller mag- och tarminnehåll, gäller dessa begränsningar:
- Du får släppa ut produktionsdjur på marken tidigast 6 veckor efter den senaste spridningen.
- Du får skörda grovfoder tidigast 3 veckor efter den senaste spridningen.
Du ska även föra ett register över spridningen om produktionsdjur kommer att ha tillträde till marken eller om marken används för skörd av grovfoder inom två år.
Reg
•
Träd behöver kväve för att växa – men kväve är nästan alltid en bristvara i skogen. Dagens gödseltekniker bygger på den vedertagna uppfattningen att växterna främst tar till sig kväve i oorganisk form, från jonerna ammonium och nitrat som finns i jorden. Men forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå, under ledning av professor Torgny Näsholm, har visat att växterna också kan tillgodogöra sig kväve från organiskt material, närmare bestämt från aminosyror – de molekyler som bygger upp proteiner. Upptäckten banar väg för betydligt mer effektiv gödsling och minskad risk för läckage och övergödda vattendrag.
I vanlig konstgödsel är det saltet ammoniumnitrat som står för kvävet. När saltet hamnar i jorden delas det upp i nitrat och ammonium. Nitratet har en negativ laddning, vilket även jordpartiklarna har. Det medför att nitratet inte binder till jorden, utan stannar kvar i markvätskan. Det nitrat som växterna inte hinner ta upp hamnar därför ofta i sjöar och vattendrag, vilket