Atmosfär hur funkar det

  • Jordens atmosfär höjd
  • Atmosfär synonym
  • Hur tjock är atmosfären

    • •

    Ovanför våra huvuden har vi ett tio mil högt lager med luftmolekyler. Detta lager, som ligger mellan jordytan och rymden, kallas atmosfär och består till största del av grundämnena kväve och syre. Dessa molekyler har en massa som tillsammans trycker på våra huvuden. Det kallas lufttryck.

    Ju högre upp man kommer till exempel om man åker i flygplan eller klättrar i berg desto färre luftmolekyler trycker på ditt huvud och därför blir trycket lägre. Atmosfären blir tunnare ju högre upp du kommer vilket gör att det blir svårare att andas. Det finns färre luftmolekyler till exempel syre som du behöver för att andas.

    Lufttryck mäts med en aneroidmätare. Enheten är Pascal (N/m2). När man mäter lufttryck använder man ofta prefixet kilo, k. Lufttrycket vid jordytan är ungefär 100 kPa. Om trycket är större än 100 kPa kallas det högtryck och om trycket är lägre kallas det lågtryck.

    Foto: OskarUggla / UgglansNO

    Att det går att suga upp vätska med sugrör  handar om lufttryck.

    •

    Växthuseffekten

    Denna artikel behandlar endast växthuseffekten som fysikaliskt fenomen. Att senare tiders klimatförändringar främst beror på människans utsläpp av växthusgaser behandlas i artikeln global uppvärmning.

    Växthuseffekten (eller drivhuseffekten) är den uppvärmning av jordytan som åstadkoms av jordens atmosfär. Effekten beror på att en del av den värme som strålar ut från jordytan värmer upp luften i atmosfären i stället för att stråla ut i rymden. Jorden blir därigenom varmare än den skulle ha varit om den hade saknat atmosfär. I större eller mindre grad uppträder samma effekt också på andra planeter som är försedda med atmosfär.

    Fysikaliska grunder

    [redigera | redigera wikitext]

    Gaserna i jordens atmosfär är relativt genomskinliga för ljuset från solen. Mycket av solljuset når därför ända ned till jordytan, där en del av det absorberas. Den energi som jordytan därigenom tar emot återutsänds mot rymden som infraröd strålning, långvågigare än solljuse

    •

    Kolla vädret idag – sök på din ort

    Växthusgaserna

       Den absolut mest betydelsefulla växthusgasen är vattenångan följd av koldioxid, metan och ytterligare en radda av gaser. Men de olika ämnena skiljer sig i uppförande och därmed viktighet. Mängden vattenånga som luften kan innehålla är till exempel starkt kopplad till temperatur. Ju varmare luft desto tjockare barriär av vattenånga som jordstrålningen ska ta sig igenom. Å andra sidan om luften kyls tvättas vattenångan snabbt ur lufthavet genom regn eller snöfall.

       Koldioxid däremot är tämligen okänsligt för temperaturväxlingar och försvinner ur luften när det tas upp av mark, växtlighet och i haven. Men det tar tid och efter ett par decennier är det två tredjedelar av den koldioxid som släppts ut kvar i atmosfären. 

        Metan bryts genom olika processer ner till koldioxid och finns kvar i atmosfären omkring åtta år.

    Koldioxiden och förstärkningen av växthuseffekten

       Om vattenånga är den mest betydelsefulla gasen n