Hur många tjejer mår
•
Psykiskt välbefinnande
Våra enkätundersökningar visar att de flesta barn och vuxna i Sverige har en god självskattad hälsa och ett gott psykiskt välbefinnande. Psykiskt välbefinnande kan bland annat handla om hur nöjd man är med livet (livstillfredsställelse). Bland skolbarn i åldern 11, 13 och 15 år finns en relativt god livstillfredsställelse 2022 och utvecklingen under 2000-talet har varit stabil. Pojkar skattar generellt sin livstillfredsställelse högre än flickor och 11-åringar gör högre skattningar är 13- och 15-åringar.
Psykiskt välbefinnande kan också handla om hur man klarar av olika saker i vardagen. Det kan handla om att ha bra relationer, kunna lösa utmaningar eller att ha en ljus syn på framtiden. Med detta sätt att mäta svarade 84 procent av befolkningen 16 år eller äldre att de har ett gott psykiskt välbef
•
Unga tjejer mår sämre än killar – klyftan fortsätter växa
Ungdomen, och framförallt tonåren, kan för många vara en omtumlande period i livet. Enligt högstadieeleven Svante Asplund på Rotskärsskolan i Skutskär tror han många mår både bra och dåligt.
– Det händer mycket i ungdomsåren och det svajar i måendet hela tiden, förklarar han.
Klyftan växer
För tolv år sedan, 2011, svarade 90 procent av killarna och 81 procent av tjejerna att de mådde bra eller ganska bra. Årets motsvarande siffra ligger på 80 respektive 58 procent.
Det innebär en självskattad försämring på 23 procentenheter för tjejerna, medan samma siffra för killarna är en minskning med 10 procent.
– Det är tråkigt att tjejers hälsa försämrats, säger Fanny Wallquist, också högstadieelev på Rotskärsskolan.
I klippet: Eleverna förklarar vad de behöver för att må bättre.
• År 2023 svarade 8 159 elever i årskurs sju och nio på högstadiet samt årskurs två på gymnasiet på enkäten Liv och hälsa.
• Detta är tionde
•
Psykisk ohälsa i skolan störst bland tjejer - var fjärde tjej i gymnasiet mår dåligt
Studenttider och skolavslutningar står för dörren och många unga borde glädjas åt att snart börja ett nytt kapitel med fortsatta studier eller arbetsliv efter sommarlovet. Samtidigt mår Sveriges elever allt sämre och det är tjejerna som drabbas värst av skolstress och höga prestationskrav som i vissa fall även leder till depression och ångest. Tim Bergling Foundation, Sveriges Elevkårer och Sveriges Elevråd presenterar idag en ny rapport som kartlägger hur ungas psykiska hälsa påverkas av skolan enligt eleverna själva. De som medverkat i undersökningen går på högstadiet eller i gymnasiet och är födda mellan åren 2005 och 2010. På frågan om hur eleverna mår “just nu” uppger hela 15 procent att de mår dåligt, vilket motsvarar omkring 110 000 högstadie- och gymnasieelever i Sverige.
- I den här undersökningen ser vi tydligt att det finns en koppling mellan de psykiska besvär som eleverna upplever til