Hur länge finns dna
•
Salivprovtagning för dna-analys
Dna-profilen ger endast information om identitet och innehåller ingen information om personliga egenskaper.
Om du är misstänkt för ett brott
Ett salivprov för dna-analys får enligt lag tas på den som är skäligen misstänkt för ett brott som kan ge fängelse. Dna-profilen sparas i Polismyndighetens dna-register.
Salivprovtagningen kallas vardagligt för topsning, att bli topsad.
Vilka finns i dna-registren?
I dna-registren finns dna-profiler från personer där något av följande stämmer in:
- Personen är skäligen misstänkt för ett brott som kan ge fängelse.
- Personen har dömts till strängare straff än böter eller har godkänt en villkorlig dom om strafföreläggande.
Din dna-profil kommer att jämföras med dna-profiler från brottsplatser och från andra misstänkta och
•
DNA-tester för privatpersoner
Som privatperson kan du beställa olika typer av DNA-tester av oss. På den här sidan beskriver vi hur DNA-test, det vill säga DNA-utredning, fungerar och hur du gör en beställning. Här kan du hitta information om vilka delar av gener, kromosomer och DNA som ingår i en undersökning Och här finns även mer för dig som är med i en utredning baserat i DNA-test, till exempel ett faderskapstest, som är beställd av socialtjänsten.
På länkarna nedan kan du läsa mer om varje DNA-test och hur du beställer.
Så går DNA test till
Som första steg behöver du göra en anmälan för privatpersoner via en blankett som skickas in till oss på vår enhet för rättsgenetik. Eventuellt kan du även behöva komplettera med en blankett för samtycke samt fullmakt från vårdnadshavare. Du kan läsa mer om hur du går tillväga på respektive länk ovan. När vi tagit emot din anmälan får du en bekräftelse hemskickad. Personerna som deltar i utredningen, som i till exempel ett faderska
•
DNA från döda celler kan störa provresultaten vid infektioner
Bakterieinfektioner i tändernas rotkanaler kan leda till tandvärk och ibland varbildning. För att kunna välja rätt medikament vid behandling av infektionerna krävs att man kan analysera vilka bakterier som orsakar dem.
Traditionellt har man använt sig av en teknik där man tagit prov från rotkanalen och odlat fram de bakterier som orsakar infektionen. De senaste åren har dock odlingstekniken ersatts av molekylära tekniker där man analyserar förekomst av DNA från bakterierna. Dessa metoder anses både vara tidsbesparande och mer specifika än odlingstekniken.
Kunskaperna om att DNA från döda bakterier kan kvarstå och påvisas med molekylära tekniker åratal efter att bakterien dött används bland annat vid arkeologiska undersökningar. Forskare har till exempel kunnat påvisa tuberkulosbakterier hos mumier som är tusen år gamla.
Nackdelen med molekylära metoder är de inte kan skilja på om DNAt kommer från leva