Hur påverkar dialekten
•
Ny undersökning: Svenskar mer positiva till dialekter
Enligt undersökningen gillar 57 procent av svenskarna sin dialekt, en inställning som enligt Anders Svensson inte alltid varit en självklarhet.
– Förr var de många som försökte göra sig av med sin dialekt. De motarbetades i skolan, hördes inte i offentligheten och en del kanske till och med skämdes. Så det är härligt att vi ser en förändring i attityd på senare år, säger Anders Svensson.
Enligt Anders Svensson finns det flera anledningar till att de flesta är positivt inställda till dialekter.
– Dialekter skapar anknytning, en identitet. Däremot så är dialekter inte lika utmärkande längre. De är lite rundare, mindre extrema vilket kanske också gör de mer anpassningsbara och accepterade, säger Anders Svensson.
”Målgrupp som sticker ut”
Enligt studien är kvinnor i åldrarna 18 till 34 år minst förtjusta i dialekter. Över 30 procent svarar att de inte har någon dialekt och 14 procent svarar att de ogillar sin egen. Motsvara
•
Jag och min dialekt
Dialekten är föränderlig
Dialekten är inget statiskt som man lär sig en gång för alla. Tvärtom brukar dialekten anpassas och förändras genom hela livet.
Det är väldigt individuellt hur mycket eller litet man anpassar sig i en grupp där det talas en främmande dialekt, och hur medveten eller omedveten man är om vad man gör. Någon som är mycket stolt över sin dialekt och mån om att bevara den kanske inte alls anpassar sig efter samtalspartnern. Talar man däremot en dialekt med låg status, eller tycker illa om sin dialekt eller skäms över den försöker man istället ofta anpassa sig efter dem man talar med.
Formellt och informellt
Situationen vi befinner oss i har stor betydelse för hur vi väljer att anpassa vår dialekt. I en formell situation, som till exempel vid en anställningsintervju, i ett föredrag eller ett samtal med en myndighetsperson, brukar vi anpassa oss mot standardspråket. Vi byter ut speciella dialektala ord som vi tror kan vara svåra att förstå, o
•
Känslosamt med dialekter
Dialekter väcker känslor, minnen och associationer, och i svenska reklamsammanhang hör vi dem ofta. Påfallande ofta, om man tänker efter.
Men påverkas vi av våra olika folkmål på ett mer konkret plan? Finns det rent av något samband mellan dialekt och köpvillighet? Lättar vi hellre på plånboken om till exempel reklamfilmsskådisen på tv eller telefonförsäljaren i telefonluren talar norrländska i stället för stockholmska?
Centrum för konsumentvetenskap i Göteborg och Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala har svårt att svara på frågan.
Ingen forskning
Enligt dialektforskaren Jenny Öqvist finns det ingen svensk forskning som visar att dialekter skulle kunna ha någon inverkan på konsumenternas köpkraft, vare sig positiv eller negativ. Däremot har det gjorts en del vetenskapliga studier som visar vilka generella attityder vi har till olika dialekter, berättar hon, och de går i linje med vad rekryteringskonsulten säger.
– Allmänt kan man säga