Hur vind uppstår

  • Vad är lufttryck
  • Vad kallas vindarna i södra och östra asien?
  • Västlig vind blåser från

    • •

    vind

    luftström som rör sig i förhållande till jordytan. Vindarna drivs i globala vindsystem av den ojämnt fördelade energiinstrålningen från solen, som bygger upp en enorm energipotential mellan ekvatorial- och polområdena. Lågtrycks- och högtryckscirkulationer uppstår där den s.k. corioliskraften styr vindriktningen i hög grad. Den horisontella komponenten av vinden är för det mesta avsevärt större än den vertikala. Vertikalvinden är av storleksordningen cm/s, medan horisontalvindar räknas i m/s. Undantag är vertikalvindarna i bymoln och åskmoln samt en del lokalt betingade vindsystem där stora vertikalvindar kan uppstå.
    Temperaturskillnader mellan olika platser är den primära orsaken till att vindar uppstår. Termisk cirkulation uppstår genom att en landyta värms upp av solstrålningen under dagen mer än en vattenyta och avkyls snabbare under natten. Uppvärmd luft över ett landområde blir därvid lättare än sin omgivning och stiger uppåt. Luftströmmen uppåt skapar ett övertryck (hög

    •

    Vind

    För andra betydelser, se Vind (olika betydelser).

    Vind är flödet av luft i atmosfären. Vindar kan röra sig i alla riktningar – horisontellt, vertikalt och i virvlar. Vindar uppstår oftast på grund av att solinstrålningen varierar på jordytan, något som i sin tur leder till tryckskillnader i atmosfären. Luften rör sig från ställen med högt tryck mot ställen med lågt tryck. Ju större skillnad det är i lufttrycket, desto kraftigare blir vinden. Katabatiska vindar kan uppstå på grund av avkylning över glaciärer.

    Namngivning av vinden

    [redigera | redigera wikitext]

    För trakten typiska och årligen återkommande vindar har det ofta givits speciella namn som exempelvis mistral som blåser längs Rhônedalen, sirocco som förekommer i Nordafrikas och Arabiens ökenområden, föhn som ursprungligen härrör från Alperna, bora vid Adriatiska havet och monsun som man vanligtvis kopplar till Sydasien och Östasien. I svenska språket finns namnen Nordan, Sunnan, Västan och Östan som

    •

    Regn – Luften innehåller vattenånga. Det kallas luftfuktighet. Varm luft klarar att innehålla mer vattenånga än kall luft. Om luften inte klarar att innehålla mer vattenånga kallas det att den är mättad. När mättad luft kyls av (blir kallare) kondenseras ångan (gas) till små vattendroppar (flytande). Det har bildats ett moln. Om vattendropparna blir så stora att de inte kan sväva faller de ner som regn.

    Bild: PublicDomainPictures / Pixabay License

    Snö – Det sker på samma sätt som när regn bildas. Skillnaden är att det är minusgrader ute. Beroende på luftfuktigheten och temperaturen får snöflingorna olika utseende.

    Bild: Kenneth Libbrecht

    Dimma – Luften vid marken värms upp under dagen. När det senare blir kallare kyls luften av och vattenångan kondenseras. Ungefär som när moln bildas fast det är nära marken. Återigen, varm luft klarar av att innehålla mer vattenånga än kall luft.

    Foto: adege / Pixabay License

    Dagg – Fungera