Hur motverkar höjd ränta
•
Fem tips på hur du kan inflationssäkra din ekonomi
Inflationen har gjort många saker dyrare. Det gäller maten, bensinen och elen vi använder. Men den höga inflationen har också fått Riksbanken att höja räntan. Det gör att det också blivit dyrare att låna pengar och att du som har lån med rörlig ränta får betala mer varje månad.
En högre ränta innebär samtidigt att räntan på ditt sparkonto stiger. Men så länge räntan är lägre än inflationen tappar de pengar du har på ditt sparkonto ändå i köpkraft.
Inflationen påverkar också försäkringar som du har. Premierna – det du betalar för att vara försäkrad – kan bli dyrare. Har du försäkringsutbetalningar kan de minska i värde om de inte följer inflationen.
Pengar du har investerat i fonder eller aktier påverkas också. Vissa företag tjänar och andra förlorar på den högre inflationen. Beroende på vilka slags fonder eller aktier du investerat i kan din avkastning se väldigt olika ut.
– Inflationen påverkar oss alla och på många o
•
Hur ska jag tänka vid räntehöjning?
Vi använder ett verktyg som heter bokalkylen där vi räknar ut hur mycket du har kvar att leva på efter att hushållets totala löpande kostnader är betalda. I beräkningen ingår boendekostnader som amortering, ränta, driftskostnad och hemförsäkring. Vi räknar även med en så kallad kalkylränta, för att ta höjd för att du ska klara en eventuell räntehöjning.
Levnadskostnaderna i bokalkylen utgår från ett schablonbelopp från Konsumentverket. Utifrån hur många vuxna och barn som finns i hushållet beräknas kostnader för till exempel mat, kläder, hemutrustning och övriga förbrukningsvaror.
När vi får en låneansökan tittar vi även på anställningsform (fast anställd, studerande, föräldraledig). Men anställningsformen behöver inte vara avgörande. Ibland kan man till exempel ta hjälp av en förälder som medlåntagare för att komma in på bostadsmarknaden.
Alla har olika förutsättningar och hos oss i Handelsbanken får man alltid en individuell bedömni
•
Senast uppdaterad: 2025-01-29
Riksbanken beslutade i januari att sänka styrräntan till 2,25 procent. Räntan har sänkts snabbt med sammanlagt 1,75 procentenheter sedan i maj. Dessa sänkningar har haft en positiv effekt på ekonomin, och inflationen bedöms ligga i linje med inflationsmålet på omkring 2 procent. Dock har räntesänkningarna ännu inte fått fullt genomslag på efterfrågan i ekonomin. Beslut om framtida ränteförändringar kommer att påverkas av den svenska ekonomins återhämtning samt utvecklingen i omvärlden.
Riksbankens styrränta (som tidigare hette reporäntan) används för att öka eller minska efterfrågan i ekonomin. Genom att höja eller sänka styrräntan försöker Riksbanken motverka svängningar i konjunkturen så att inflationen hamnar på inflationsmålet.
Riksbanken har sedan 1993 som sin huvuduppgift att upprätthålla ett fast penningvärde och att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Sedan 1999 är detta också lagstadgat. Kravet att hålla ett fast penningvärde