Hur smiddes mjölner


  • Mjölner musfälla
  • Mjölner artist
  • Tors hammare tatuering
  • Ivaldesönerna

    Ivaldesönerna är i nordisk mytologi en konstskicklig brödraskara av dvärgar eller svartalver, som smider flera av gudarnas vapen och smycken. Deras far är Ivalde, dvärgarnas och svartalvernas furste, som håller till i underjorden. Ett par av bröderna är Brokk och Eitre (ibland kallad Sindre).

    Tillsammans skapar bröderna Sifs guldhår, Frejs skepp Skidbladner och Odens spjut Gungner. När dessa var utförda, slog Loke vad om sitt huvud med Brokk: Eitre skulle aldrig kunna framställa lika sköna ting på egen hand. Trots att Loke får en fluga att sticka Brokk svårt tre gånger, så lyckas denne ändå att hålla liv i ässjan, så att Eitre kan färdigställa galten med gyllene borst Gullinburste, guldringen Draupner och hammaren Mjölner. Dvärgarna beger sig till Asgård, presenterar sig inför asarna och överräcker ringen till Oden, galten till Frej och hammaren till Tor och ber dem döma i vadet. Loke förlorar vadet och tvingas fly på sina mirakulösa skor. Men

    TOR var vikingarnas mäktigaste gud

    Tor var son till Oden

    Ingen gud var starkare än Tor. Han bekämpade gudarnas fiender och höll ordning i universum.

    Guden Tor är känd från vikingatidens runinskriptioner samt sagalitteraturen från 1200-talet. Hans far ska ha varit den enögde Oden, gudarnas ­konung, och i verket Den prosaiska Eddan från cirka år 1220 skildrar ­islänningen Snorre Sturlasson guden:

    ”Tor är (efter Oden, red.) den förnämaste av dem .... Han är den starkaste av alla gudar och människor ... Tor äger två bockar, vid namn Tanngnjoster och Tanngrisner, och en vagn, vari han åker: bockarna drar vagnen”.

    Tors enorma styrka gjorde att det var hans uppgift att för­sva­ra gudarna i Asgård och människorna i Midgård mot ­jättarna – väsen i den nor­diska mytologin som re­pre­sen­­te­ra­de kaos.

    Enligt traditionell forsk­ning såg vikingarna även Tor som en åskgud, som stod bakom ­oväder med åska och blixtar.

    Mjölner

    Mjölner eller Mjölne[1] (fornnordiska: Mjǫllnir) är i fornnordisk mytologi den kortskaftade stridshammare som tillhör asenTor[2] och utgör huvudvapen för denne, således även dennes huvudsymbol.[3] Den har förlänats den egenskapen, att den då den kastas aldrig missar sitt mål och sedan åter söker sig till kastarens hand.

    Hammaren var av dvärgasmide och det korta skaftet var resultatet av sabotage utfört av Loke vid hammarens tillverkning. Detta visade sig ej negativt påverka Tors tycke för hammaren och det blev hans personliga vapen.

    Mjölner kom att bli en av de främsta religiösa symbolerna för den sentida asatron i fornnordisk historia, som symbol främst benämnd torshammare, och kan ha brukats som en analog till kristendomens kors. Likt kristna kors förekom torshammare som hängsmycke runt halsen och bådadera har återfunnits analogt som gravfynd.

    Etymologi

    [redigera | redigera wikitext]

    Det fornnordiska: Mjǫllnir är en ija-stam, bestående av