Hur skadligt är amfetamin

  • Amfetamin används oftast som tabletter eller kapslar.
  • Amfetamin, metamfetamin, MDMA (metyl-dimetyl-metamfetamin), meskalin, khat (β-keto amfetamin), MDPV, mefedron och ett stort antal (hundratals) kemiska.
  • Bland de centralstimulerande läkemedlen räknas i första hand amfetamin, dexamfetamin, metamfetamin och metylfenidat.

    • •

    Den klassiska effekten av amfetamin består av en kortvarig euforiserande effekt med:

    • Ökad vakenhet och självkänsla

    • Stärkt självförtroende och ökat självhävdelsebehov. Man blir expansiv i tal och tanke, vilket kan uppfattas som distanslöshet och hypomani

    • Ökad psykisk och fysisk energi

    • Ökad koncentrationsförmåga

    • Hyperaktivitet

    • Tankeflykt

    • Ökad impulsivitet

    • Ökad aptit

    • Ökad sexuell lust

    • Förhöjd sinnesstämning under en kort period, ofta följt av en långvarig dysforisk period

    Euforin uppkommer som en följd av ökad frisättning av flera olika signalsubstanser (katekolaminer) i centrala nervsystemet (CNS), främst dopamin och noradrenalin. Amfetamin ger 1000 % ökning av dopamin i nucleus accumbens jämfört med 150 % för cannabis i djurstudier. Efterhand utvecklas toleransökning, med risk för hallucinationer och vanföreställningar. Amfetaminet brukas därför i regel med några timmars intervall under några dagar eller upp till en vecka. Efter detta behöver personen

    •

    Centralstimulantia

    Symtom

    Missbruk (skadligt bruk) eller beroende av centralstimulantia ger både somatiska och psykiska symtom. Det kan till exempel vara att individen:

    • känner ett starkt behov, "sug", efter centralstimulantia  
    • har svårigheter att kontrollera intaget av centralstimulantia
    • får abstinenssymtom
    • tål mer
    • har ett tilltagande ointresse för annat än substansen
    • fortsätter intaget trots uppenbara negativa konsekvenser.

    Akut narkotikapåverkan ger symtom som:

    • förhöjd grundstämning (hypomani)
    • motorisk oro
    • agitation och/eller aggressivitet
    • vidgade pupiller
    • förhöjt blodtryck
    • minskad aptit
    • minskat sömnbehov

    Höga doser kan också ge frossa, svettningar, yrsel, illamående, andningspåverkan, hjärtarytmier och i extrema fall cirkulationskollaps.

    Tecken på långvarigt bruk av centralstimulantia kan vara rastlöshet, misstänksamhet, ryckig gång, tics - framför allt i ansiktsmusklerna, stirrande blick, stereotypa beteenden, undernäring och sömnstörning.

    Abstinensfasen

    •

    Skadligt bruk och beroende av centralstimulantia

    Kokain har en egen kod F14:

    • F14.0 kokainintoxikation
    • F14.1 kokainmissbruk
    • F14.2 kokainberoende
    • F14.3 kokainabstinens

    Fenetylaminer bör samtliga kodas under F15:

    • F15.0 amfetaminintoxikation
    • F15.1 amfetaminmissbruk
    • F15.2 amfetaminberoende
    • F15.3 amfetaminabstinens

    Diagnostiska kriterier

    Beroende enligt ICD-10:

    1. Stark längtan efter centralstimulantia
    2. Svårighet att kontrollera intaget
    3. Fortsatt användning trots skadliga effekter
    4. Prioritering av centralstimulantia användning högre än andra aktiviteter och förpliktelser
    5. Ökad tolerans
    6. Ibland fysiska abstinenssymtom

    Stimulantiabrukssyndrom enligt DSM V

    A. Ett problematiskt mönster av bruk av amfetamin/amfetaminliknande substanser, kokain eller annan stimulantia som leder till kliniskt signifikant funktionsnedsättning eller lidande, vilket visar sig i minst två av följande under en 12-månadersperiod:

    1. Stimulantia intas ofta i större mängd eller under en län