Hur tätt bor folk
•
Befolkningstäthet
Befolkningstäthet, folktäthet, är kvoten mellan ett områdes folkmängd och area och anger hur tätt befolkat ett geografiskt område är. Den vanliga enheten är invånare/km², och kan till exempel åskådliggöras i kartform. Folktätheten varierar betydligt mellan olika platser på jorden.
Begreppet
[redigera | redigera wikitext]Befolkningstäthet är ett mått som lätt leder till missförstånd. Befolkningen är ojämnt fördelad över ett land. Exempelvis bor 85 % av Sveriges befolkning på mindre än 1,5 % av landets yta. Nästan alla bor i tätorter med minst tvåhundra grannar inom gångavstånd. En del av de resterande 15 % av befolkningen bor i småorter med 50–199 personer och de som bor utanför sådana orter bor ofta utmed en älv eller en kust.
Detta illustreras väl på den första heltäckande rutkartan över Sveriges befolkning som Stig Olsson, vid Statistiska Centralbyrån, tog fram 1995.[1]
Med utgångspunkt i OECD definition att Urban Areas har m
•
USA – Befolkning och språk
Den senaste folkräkningen genomfördes 2020 och visade befolkningstillväxten under föregående årtionde var den lägsta sedan 1930-talet. Folkräkningarna som genomförs med tio års mellanrum har stor politisk betydelse eftersom de fastställer mandatfördelning inom och mellan delstaterna (se även Inrikespolitik och författning). Folkräkningarna ligger också till grund för fördelning av federala medel till delstaterna.
Trots att befolkningstillväxten har avtagit något har den över lag varit ganska hög och stadig i många årtionden. Förutom själva invandringen bidrar det faktum att invandrarbefolkningen har relativt höga födelsetal till ökningstakten. Genomsnittsåldern i USA är lägre än i andra västländer liksom den förväntade livslängden.
En majoritet av i
•
Kakor på scb.se
Drygt åtta miljoner fler människor bor i Sverige idag jämfört med i mitten av 1750-talet. När uppgifter om befolkningen började samlas in uppgick folkmängden till 1,7 miljoner medan antalet i slutet av 2016 var knappt 10 miljoner.
I början av 1800-talet ökade folkmängden snabbare än vad den tidigare gjort och det är då den så kallade demografiska transitionen inleddes i Sverige. Denna transition beskriver övergången från ett samhälle där det föds många barn men där många dör i unga åldrar, till ett där barnafödandet är lågt men där de allra flesta överlever till äldre åldrar.
Den demografiska transitionen delas traditionellt in i fyra olika faser, de två första sker under den så kallade dödlighetstransitionen och de två senare under fruktsamhetstransitionen.
Hög barnadödlighet
I den första fasen, den förindustriella fasen, föds det många barn per kvinna men dödligheten är så hög att befolkningstillväxten blir blygsam. Vissa år föds det fler individer än det