Hur kan blodströmmen till
•
Blodpropp – trombos
Vad är en blodpropp?
Blodpropp heter trombos på läkarspråk. Namnet kommer från det latinska ordet för blodplättar, så kallade trombocyter. Blodplättarna hjälper blodet att koagulera, det vill säga levra sig eller stelna.
Blodets förmåga att koagulera är livsviktig för kroppen – det förhindrar att vi förblöder om blodkärlen skadas. Men om blodet koagulerar inuti ett blodkärl på grund av exempelvis stillasittande eller åderförfettning i kärlen kan det istället bildas en blodpropp som kan försvåra eller helt stoppa blodflödet i någon del av kroppen. Det leder till syrebrist.
En blodpropp uppstår ofta i ett ben, särskilt i vaden. Ibland lossnar en del av proppen och följer med blodströmmen hela vägen till lungorna där proppen blockerar blodflödet och därmed syretillförseln. En blodpropp som följer med blodflödet kallas emboli, ett vanligt exempel är lungemboli. Vid oregelbunden hjärtrytm, till exempel förmaksflimmer, kan det uppstå en blodpropp direkt i hjärta
•
Blodproppar
Blodproppar
Blodproppar eller så kallad venös blodproppssjukdom uppkommer när den normala blodlevringsprocessen inte begränsas av blodets eget inneboende bromssystem. Mellan en och fyra procent av befolkningen drabbas under sin livstid av venös blodproppsjukdom. Vanligast är blodpropp i benet, symtomen är då oftast svullnad samt smärta i vaden eller benet i vila eller vid belastning. I vissa fall lossnar delar av proppen och följer med blodströmmen till lungorna. Blodpropp i benet och lungan är två varianter av samma sjukdom. De vanligaste symtomen på blodpropp i lungan är andnöd, bröstsmärta, oro och ångest samt hosta.
Lungemboli
Om proppen snabbt täpper till kärlet i ett ben blir symtomen dramatiska med svullnad, rodnad, ömhet och värme. Långsamt växande proppar kan å andra sidan vara symtomlösa. När mindre proppar hamnar i lungorna blir besvären obetydliga och övergående men stora proppar kan ge allvarlig och ibland livshotande sjukdom. Risken at
•
Celler tävlar om att leda nybildning av blodkärl
[NYHET 2010-09-27] Ett internationellt forskarlag har upptäckt att cellerna tävlar om att leda nya förgreningar vid blodkärlsbildning. Forskarna har kartlagt ett antal nyckelreceptorer i blodkärlsväggen och har då sett att kommunikationen mellan intilliggande celler är avgörande för att kora rätt ledare för nya blodkärlsförgreningar. Den nya kunskapen, som presenteras i vetenskapstidskriften Nature Cell Biology, kan ha betydelse för att öka förståelsen för hur cancertumörer växer.
- Man skulle kunna säga att det är en form av social process hos cellerna som korar ledaren som ska driva blodkärlsförgreningen. Det är också så att ledarrollen ständigt utvärderas för att låta just den cell som är mest lämpad att leda det nya kärlet på rätt väg få uppgiften, säger Lars Jakobsson vid institutionen för biokemi och biofysik, Karolinska Institutet och en av forskarna bakom studien.
Cancertumörer är beroende av blodkärl för att växa och spr