Hur ser rådjurets bajs

  • Älgbajs
  • Djur spillning bilder
  • Rådjur spillning

    • •

    Rådjursbajs ger biologisk mångfald

    Genom att samla in bajs från rådjur och sedan odla de frön som fanns i bajset har forskarna kunnat se hur rådjuren sprider olika typer av växter.

    Naturbetet minskar

    – Vi kom fram till att rådjuren sprider frön i högre grad än vi trodde. Det är roliga nyheter eftersom många gräsmarksväxter hotas när naturbetesmarkerna försvinner. Fröspridning med rådjur kan bidra till biologisk mångfald i det svenska jordbrukslandskapet, säger Alistair Auffret vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi som nu publicerar sina resultat. Under 1900-talet har de svenska naturbetesmarkerna minskat rejält. Under samma tidsperiod har antalet rådjur ökat.

    Samlade bajs

    Forskarna ville undersöka om rådjur kan bidra till fröspridning av hotade växter och samlade därför rådjursbajs från naturbetesmarker och åkerholmar på sörmländska Selaön.De odlade sedan bajset i växthus och kunde på så sätt se vilka frön som rådjuren kan sprida.– Vi hittade gräsmarks

    •

    Rådjur: den ultimata guiden

    Rådjur söker sig oblygt in i bostadsområden och trädgårdar i sin jakt på föda. Lättillgängliga skott står högt upp på rådjurens meny och ofta hämtar sig aldrig de växter som blivit utsatta. Vi visar hur du kan mota bort rådjuren från din trädgård.

     

    Innehåll:

    1. Kort om rådjur
    2. Tecken / spår av rådjur
    3. Skador av rådjur
    4. Så slipper du rådjur
    5. Växter som rådjur ratar
    6. Mer fakta om rådjur

     

    Kort om rådjur

    Rådjuren har anpassat sig till oss människor och söker sig gärna och oblygt in i trädgårdar för föda. Högst på menyn står skott, lövträd och örter som oftast är lättillgängliga och samtidigt har ett högt näringsinnehåll. Tyvärr innebär det att fa

    •

    Svårt att gissa bajset

    För en adaptiv förvaltning av vilt behövs bland annat information om viltstammarnas storlek och sammansättning. Vårt hjortvilt övervakas därför, bland annat genom jägarnas observationer och genom spillningsinventeringar. För att inventeringsresultat ska kunna användas inom förvaltningen är det dock nödvändigt att metoderna kvalitetssäkras.

    Nu har forskare inom projektet Beyond moose vid SLU och utländska kollegor jämfört resultat från spillningsinventeringar med resultat från DNA-analyser av insamlad spillning. Resultaten visar att även erfarna inventerare kan ha upp till 40 % fel i sina bedömningar av vilken art spillningen kommer från. Framför allt är det spillning från hjortvilt med överlappande storlek, som exempelvis rådjur och dovhjort, som är svåra att skilja åt.

    Det är främst älg som övervakas genom spillningsinventering i Sverige, men även rådjur. Dessa arter är lätta att skilja åt med god precision. I takt med att dovhjort och kronhjort spr